Stockholm

Meijeranknytningar i Stockholm

Uppdateratad

2021-01-18

Von der Linderska palatset:


På Västerlånggatan 68 ligger det hus som finansmannen Erik Larsson uppförde på 1630-talet. Erik Larsson adlades 1631 med namnet von der Linde.


Hans dotter Maria gifte sig med kungl. styckgjutare Gert Meijer som var Lars Gustavs farfars farfar.


Husets portal är rikt utsmyckad, och skyddas av två Meijer-kanoner

I huset finns i dag två restauranger en i källarvalvet och en i markplan 

Kopparmatte:


I entrén till Stockholms stadsmuseum finns en 110 cm hög och 700kg tung bronsfigur från 1647 som föreställer en knekt med ett ris i handen. Den tillverkades av Gerhard Meijer, Lars Gustavs farfarsfar, för att pryda toppen av skampålen på Stortorget i Gamla Stan


Det finns  en kopia i Stockholms rådhus.

Katarina kyrka:


Vid branden 1990 störtade kyrkklockorna till marken.


En av dem finns numera uppställd utanför kyrkan.


En sprucken men vacker klocka med inskription att den är gjuten 1724 av Gerhard Meijer (d.y.) som var tremänning med Lars Gustavs far.

"Mejan"


1755 köpte Gerhard M (d.y.) Axel Sparres eldhärjade palats på  på Fredsgatan (nuv. 12),och uppförde där ett ståtligt hus som under en följd av år tjänade som spanskt ministerhotell och som han tjugo år senare skänkte till Målar-och bildhuggarakademin och enligt traditionen har benämningen "Mejan" på akademin sitt ursprung i denna donation.


I det om- och tillbyggda huset har konstakademin alltjämt sitt säte. Sitt hem hade M vid Beridarbansgatan i samma kvarter som gjuteriet och där förde han stort hus för sina många vänner bland samtidens konstnärer, litteratörer och vetenskapsmän

Klara kyrka:


Gerhard Meijer (d.y) hade stor del i återuppbyggnaden av kyrkan efter branden 1751.


Långt fram till vänster i kyrkan finns en minnestavla (Epitafium) över fyra generationer Meijer.


Gravplatsen är

belägen under golvet på plats 26 enligt 1842 års gravbok.

Staty Gustav Vasa på Riddarhustorget Gamla Stan



Den 6:e Juli år 1762 skrev ridderskapet och adeln avtal med bildhuggaren Pierre Hubert L

Archevêque för att ta fram en modell av statyn i gips 


Denna modell användes för att gjuta statyn i brons (från kanoner som erövrats i kriget mot Ryssland av Karl XII)

Gjutningen av statyn gjordes av Gerhard Meyer d.y. på Meyerska Styckgjuteriet i Stockholm.


Den avtäcktes den 24:e juni år 1774, på dagen 251 år efter att Gustav Vasa tågade in i Stockholm på midsommarafton år 1523


Den ursprungliga sockeln eller piedestalen var gjord i grönaktig marmor från Kolmården levererades år 1764

I samband med att statyn flyttades på torget år 1916 behövdes sockeln renoveras, den hade blivit illa åtgången av tidens tand. en ny sockel i slipad granit beställdes och det är på den sockeln som statyn står på idag.



Vid avtäckelsen deltog Bellman som komponerade en liten visa till statyns ära

"Gustafs bild idag nu blottas, till prydnad för sin stam, folket i förtjusning brottas, hvem som först må tränga fram, att den hjälten offer bära, med ett tacksam hjärtelag, som till sin och Sveriges ära, skänkt en ättling af sitt slag".

Bronsstaty av liten flicka:


Styckgjutargården där fem generationer av släkten Meijer verkade låg mellan Sergels torg och riksbankshuset 


När gjuteriet upphörde flyttade Kungl Gymnastiska Centralinstitutet in i lokalerna.


Hela kvarteret revs 1958.


Peter Linde´s Bronsstaty som föreställer en liten gymnast-flicka utmärker platsen. (Sergels torg 1, kulturhusets östra gavel)

Staty Gustav II Adolf på Gustav Adolfs Torg


Sveriges första ryttarstaty. Riksens ständer beställde den redan 1757 av den inflyttade franske skulptören Pierre Hubert L'Archevêque. Hans första förslag underkändes av beställaren och han fick utarbeta ett nytt.


Den komplicerade bronsgjutningen, som utfördes först 1779 hos styckgjutaren Gerhard Meyer misslyckades och ciselören Charles Adams arbetade länge med bättringsarbeten innan statyn kom på plats 1791, därefter återstod ytterligare fem års arbeten innan monumentet avtäcktes den 17 november 1796.